söndag 13 maj 2012

Syjunta nummer tre

Så, hemkommen efter en dag med intensivt pyssel. Det började med att ge Lökens mamma mönstret och försöka förstå hennes förklaringar om vad som menades med allt. Hon verkade ha stenkoll, men jag fattade ändå inte riktigt allt. Orden "facing" och "interfacing" ställde till det så jäkla mycket.


Men jag hade ju mönsterdelarna utklippta och började dela på påslakanet som skulle vara tyget till klänningen. Så här ser det ut: 


Somrigt värre, eller vadå? Det passar ju perfekt till en sommarklänning. Eftersom det dock är så tunnt och antagligen lite genomskinligt så köpte jag även ett enkelt vitt bomullstyg på Ikea. Jag ska alltså göra det i två lager så att säga. 


Efter att ha särat på påslakanet så blev det kris med Lökens kjol. Hon tänkte göra en cirkelkjol men gjorde den helt skev när hon ritade ut den. Så jag fick rädda henne från att klippa ut den och hjälpa henne att göra en halvcirkelkjol. Finns det något jag lärt mig efter att ha gjort två cirkelkjolar så är det just att göra cirkelkjolar! Fast för att sätta i dragkedjan behöver jag fortvarande pojkvännens hjälp, och det är ju mindre bra. Fast vi mätte ut midjan på henne, och var då tvungna att få reda på radien i den cirkel som utgjorde hennes midja, för att veta hur mycket vi skulle klippa ut för att kjolen skulle passa henne. Då blev det tvärstopp. Hur var det man räknade ut det? Vi ringde pappor och pojkvänner och kollade i böcker innan vi till slut lyckades komma fram till vad som var rätt. Och det här känns ändå som sådana saker man faktiskt borde kunna komma ihåg från gymnasiet, inte sant? Då kände vi oss ganska patetiska och überhumanistiska, kan jag ju säga.


Tillbaka till hennes klänning då. Hon hade inget mönster till sin så vi krånglade och trixade och försökte få till ett liv till den där halvcirkelkjolen. Först försökte vi utgå från en befintlig klänning, men kom till slut fram till att den klänningen var gjord i ett stretchigt tyg, och att påslakanet inte alls var stretchigt någonstans, och kom då på att det kanske inte går sådär jättebra att bara överföra den klara klänningen till den som skulle göras. Jag tror ändå att vi till slut lyckades få till något, men vi tog en massa omvägar och allt möjligt innan vi kom dit. Först fixade vi kjolen som sagt, för det var enklast. Sedan fick vi nog till en bra ryggdel, och sedan tänkte vi och tänkte vi igen. Vi kunde verkligen inte komma på hur vi skulle göra för att få en klänning som passade hennes bröst. Så brösten var vårt stora problem.


Nu vill jag bara se hur klänningen blir när den är klar. Hoppas hon hinner sy den tills nästa gång vi träffas!


När vi väl löst de akuta problemen med hennes klänning så försökte jag återigen komma på vad "facing" och "interfacing" kunde vara. I säkert mer än en halvtimma satt jag bara och glodde på mönstret och beskrivningen och försökte få det att tala till mitt inre och förklara vad det ville att jag skulle göra. Till slut fick jag några snilleblixtar, som så klart visade sig vara ganska felaktiga varenda en. Så jag bestämde mig för att bara klippa ut bitarna och sen hoppas på det bästa. Så det är ungefär så långt jag kom igår; jag klippte ut alla bitarna ur det gröna tyget. Nästa steg är att göra samma sak i det vita tyget. Sen får vi se hur det faktiskt går att sy. Jag känner mig ändå väldigt nöjd med dagen igår, även om jag har lite lust att skriva till Vogue och undra vad de menar med att märka mitt mönster "Easy".


Så här såg det ut när vi var mitt uppe i skapandet:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar