Imorgon är det äntligen syjunta! Bilen är packad med
syskrinet, tyg och mönstret. Det blev ju självklart inte så att jag hann
kalkera alla delar av mönstret, men jag upptäckte i beskrivningen (utifrån att
kolla på bilderna, inte läsa själva instruktionerna) att det är livet som ska
sys först, och inte kjolen. Alltså kan jag ju börja med livet och strunta i de
där otympliga kjoldelarna än så länge. Jag har dessutom märkt att det är helt
omöjligt att tejpa bakplåtspapper; det är för fett. Det kanske får bli att jag
får köpa riktigt (och antagligen svindyrt) mönsterpapper i alla fall, om jag
vill kunna få stabila bitar av kjolarna. Nåja, den dagen den sorgen.
Det kommer nog annars inte att bli så himla mycket tid för pyssel
de närmaste dagarna, förutom syjuntan. På söndag bär det av till Örebro och där
ska jag ägna mig åt att plugga järnet resten av veckan. Vi har precis börjat
med ett grupparbete i skolan, och då får man ju ligga i och göra sin del
ordentligt. Dra sina strån till stacken, så att säga.
Men inte tänker jag sluta vara kreativ för det! Efter en
riktigt kass diktmånad med bara fem dikter skrivna i april så har jag kommit
ikapp nu i maj och fått inspiration för fler skrivande. Jag är redan uppe i
elva stycken, och inte alla är dåliga heller. Det blir lättare att skriva när
man har en del i skallen, än att sätta sig ned och sy och försöka skjuta undan
tankarna. Det kanske är därför jag inte haft så mycket energi för sömnad på
sistone. Jag har ju ändå alltid känt att om man har något att tänka på, så ska
man allt ta och sätta sig ned och tänka på det! Så får man det bearbetat direkt
och kan börja må bättre igen.
Och ja, för att återgå till det kreativa och överge det
filosofiska. Det blir Örebro på söndag som sagt, och alltså fyra timmars bussresa
dit. Perfekt diktskrivande! Finns ju verkligen inget bättre. Att studera
naturen, lyssna på inspirerande musik och bara låta tankarna driva iväg. Då
blir det oftast väldigt många dikter som kommer till ytan och vill bli
nedskrivna.
Så, fullt upp den närmaste veckan, med grupparbete och allt,
så några nya inlägg på några dagar är la knappast inget att räkna med.
Och nu - finslipa den senaste dikten som handlar om
gullvivor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar