Emmie Ros

Oj, två uppdateringar på en dag! Men, det är för en bra anledning. Jag har sytt vidare på Emmie Ros-klänningen som jag berättade om i det förra inlägget. Nu är livet i princip klart; jag ska fästa axelbanden där framme, och kanske sy en söm till där uppe. Annars är det bara kjolen som ska fixas nu! Och jag blev så stolt över att det blev bra att jag direkt sprang ut i kylan och fick min far att ta foton på mig. Och jag måste ju säga - den främsta anledningen till att den blev så bra är för att min kära gubbe tålmodigt hjälpte mig att nåla och se till så att klänningen passade min kroppsform. Nästa stora anledning till att det blev så bra var att jag verkligen tog mig tid att tänka efter före så att jag slapp göra för många misstag (självklart gjorde jag några ändå - som att glömma bort att göra plats för axelbanden först) och därför bli irriterad och slarva mig igenom allt. 

När jag nålade på dragkedjan så höll jag väl på en halvtimma med att bara nåla - men sedan blev dragkedjan nästintill perfekt också! Och ja, längst upp där dragkedjan slutar SKA jag sätta ett litet spänne så att klänningen inte öppnas upp där. Men det blir sedan det. 

Det ni ska försöka tänka er är att en fluffig cirkelkjol börjar vid höfterna ungefär. 

Och nu ska jag ta och sy fast axelbanden! Vad kul det är när man verkligen ser vad det ska bli! 

Lolitaklänning

Tjohoo igen! Så här i tentatider måste man ju så klart ägna tid åt något annat än plugg, och i mitt fall har det blivit sömnad. Städning känns ju såå förra året!

Hur som helst. Jag och några kompisar funderade på att beställa kläder från en kinesisk sida, för de har massa fina lolitaklänningar. Men det visade sig vara massa krångel med förskottsbetalning och då tappade man ganska direkt sugen. Men lolitaklänningar vill jag ändå ha, och det går inte att köpa i Sverige. Så jag kom på att jag får sy själv.

Jag hittade en beskrivning på en ganska enkel klänning på nätet. I princip tar man en fluffig blus och syr till en kjol. Där stod det beskrivet hur man gör en blus också, men jag köpte ett mönster på Stoff och stil för det kostade bara 38 kronor. Det heter folkloreblus och här finns en länk till deras sida så ni kan se hur den ser ut: http://www.stoffochstil.se/Katalog/Monstre.aspx?group_id=7017 Det är modell B som är aktuell, den med korta ärmar. 

Blusen är inte ett dugg figursydd och det finns ingen dragkedja utan bara resår i den, så den verkar otroligt enkel att sy. Till det tänkte jag först bara köra en enkel cirkelkjol i samma färg som blusen, men det blir ju väldigt tråkigt. Jag har länge velat sy en kjol med "scallops" (inte den blekaste vad det heter på svenska), men det går ut på att fållen inte är en jämn rak linje, utan istället lite "bullig" (bild kommer). Jag googlade lite på "lolita dress scallops" för att få lite inspiration, och kom då över den här bilden:

Den undre kjolen, den ljusrosa, har sådana där "scallops", som jag planerar att sy. Och det där övertyget såg så härligt och mysigt ut! Och då visste jag att jag ville ha den konstruktionen, men med ett mer diskret tyg. Jag åkte till Stoff och stil igår och hittade två rosa tyger: ett mönstrat och ett enfärgat. Som av en slump så blev "grundfärgen" i det mönstrade tyget exakt samma nyans som i det enfärgade, så det ser ut som att de hör ihop!

Lite glittriga blommor också:

För att illustrera mer hur det kommer att se ut så har jag ritat en bild av klänningen. Det är nog lättare för er att se det framför er då.  Nej, jag ritar inte jättefint, men eftersom ni sett tyget och den andra kjolen så funkar det nog ändå. Rosetterna markerar där tyget går att rynka. Jag ska nämligen ha "spår" i det mönstrade tyget där jag kan ha band, som går från midjan till fållen. Och om man vill kan man dra i banden och knyta dem en bit upp, så att mer av den enfärgade kjolen syns. Den längre kjolen ska gå till strax över knäna (vilket kanske inte framgår av bilden). 

Jag började sy på en klänning som jag kallar för Emmie Ros-klänningen. Jag minns inte om jag berättat något om den, så jag tar det i lite korta drag nu. Ikeatyget Emmie Ros är det jag använder för klänningen. Den kommer att gå i lodräta "paneler" över livet, och avslutas med en cirkelkjol. Jag hade klippt ut delarna till den innan påsk, men det satt inte bra när jag nålade dem och provade. Men gubben min hjälpte mig när han var här i påsk. Min kropp är inte formad så som mönstren förutsätter, för jag har i princip ingen midja utan har en mer rak kroppsform, så det blev en himla massa anpassande av mönstret. Men till slut blev det bra! Det jag gjort sen påsk är att klippa ut fodret (eller vad man nu ska kalla det, lining på engelska iaf) och sytt på det, och fixat axelband också. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reglera deras längd, men har nog kommit på det nu. Dragkedja i ryggen, sy på axelband, och sen är det bara att klippa ut tyget till kjolen och sy på det! Inte långt kvar på den klänningen nu.

De här sista två veckorna har jag haft mycket mer energi än jag haft på riktigt länge. Det känns som att jag äntligen återhämtat mig från novembertentan (den på femton timmar) och kan börja leva på riktigt igen! Och att jag haft tidiga mornar i två veckor är nog det som gjort susen: jag behöver en tidig morgonrutin för annars blir hela dagen konstig. Så att gå upp halv sex är det allra bästa för mig!

Sådär, en liten uppdatering, men nu ska jag plugga (sy alltså)! 

Syjunta igen!

Först vill jag berätta om lite annat kreativt jag varit med om på sistone. En vän, Kråkan, ville att jag skulle ta lite modellbilder på henne, eftersom hon vill söka till modellagenturer och grejer. Så vi träffades i torsdags och jag fick ÄNTLIGEN ta foton på folk! Det som jag längtade efter på gymnasiet och det som till slut fick mig att sluta vilja fotografera alls. För hur kul är det när folk skriker "Neej, fota inte mig!" direkt när man tar upp kameran? Inte kul. Så det slutade vara kul med fotografering. Det var ju fotograferande av människor jag ville utveckla. 

Nå, i torsdags fick jag äntligen min chans! Men eftersom det var så mörkt så träffades vi även i lördags, så vi kunde fota utomhus i dagsljus. Och trots att jag är en dålig människofotograf (jag har ju aldrig behövt be blommor eller stenar att posera på ett visst sätt, så det kan jag inte alls), så lyckades jag få till en hel del bra foton (om jag får säga det själv). Min vän verkade ganska avslappnad efter ett tag, och då blev det hyfsat bra. Hon fick stå och frysa ute i Göteborgsvinden och det märktes inte alls på fotona att hon frös. 

I lördags fick jag även ett sms från min syjuntevän, Löken, om att hennes planer för söndagen försvunnit så hon ville ha syjunta då. Jag hoppade så klart på! Först träffades vi dock på stan där vi gick runt i affärer. Vi hittade en jättefin klänning som jag så klart övertalade henne att köpa (höhö!). Så när vi kom hem till henne så blev det lite modellfoton också! Ute på gården fick hon stå och krama ett träd och frysa i Göteborgsvinden. Hon var mycket mer avslappnad än jag hade vågat hoppas på, och åtminstone ett kort blev helt himmelskt! Så nöjd!

Det jag hade tänkt göra under syjuntan var att förbereda små påsar till mina Knit Pro-stickor som jag köpt. De är helt onumrerade (idiotiskt!) och sitter bara fast på en liten kartongbit. Så jag vill göra små påsar som jag numrerar innan gummibandet som håller stickorna på plats på kartongbiten går sönder, och jag har alla stickor huller om buller. Löken hjälpte mig att välja ut en färgskala för påsarna. Jag hade tagit med mig alla stuvbitar jag hade, men till slut blev det påsar i lila och blått. 

Jag blev klar med det tidigare än jag hade väntat mig, så det var tur att jag hade med mig mitt skotskrutiga tyg som jag ville göra en kjol av. Det fick bli en cirkelkjol, och eftersom jag kände mig lite extra tjock så var jag pessimistisk om midjemåttet, så det slutade med att jag kunde dra på mig kjolen över huvudet - utan dragkedja. Då bestämde jag mig för att göra en linning med resår. 

Det gick otroligt fort att sy kjolen. Jag klippte ut tyget i söndags, började sy på måndag förmiddag, gick till skolan, och sydde klart på måndag kväll. Fantastiskt! Och personligt rekord! Nöjd är jag också. 

En riktigt lyckad och kreativ helg med andra ord.

(Plugga? Vad är det?)

Här är kjolen under tillverkningsprocessen (den färdiga kjolen är inte fotograferad ännu).

Själva cirkeln. Som ni ser finns det ingen söm här! Bara en hel cirkel. Det enda som krävdes var alltså att sicksacka och lägga till linning. Klart!

Tyget i närbild. Underbar lila färg!

Kjolstyget ligger lite ihopvikt. Det är inte långt ifrån hur kjolen ser ut nu när den är klar. Den blev väldigt fluffig och vid! Och så ligger tygbiten som skulle komma att bli linningen bredvid. Och längst till höger, gott folk, katternas vattenskålar! Jajamän, för det måste vi ha med på bild!

Sen hände en rolig och lite otrolig grej alldeles nyligen. Jag äter psylliumfrön, vilket är en del i LCHF-kosten, och har min LCHF-mat i en speciell plastburk så ingen ska sno den av misstag. Häromdagen skulle jag baka kladdkaka med mandelmjöl och grejer, och behövde något som jag har i den där burken. Jag stod i tvättstugan och drog upp påsar och grejer, och massa psylliumfrön ramlade ut på tvättmaskinen. Just då kom mor min hem så jag sprang iväg och hjälpte henne att ta in matvarorna hon köpt för min LCHF-pizza och LCHF-kladdkaka. Senare såg jag att mamma bara slängt ned psylliumfröna i diskhon. Eftersom de blir klibbiga när de blir blöta så fastnade de lite överallt där hon hade slängt dem. Det här var alltså några dagar sedan, och idag när jag skulle ta mig ett glas vatten såg jag något grönt i diskhon. Jag tittade närmare och upptäckte att tre av fröna hade börjat gro! (Det ska synas på fotot) Hallå! Jag blev så till mig att jag planterade några i en glassförpackning strax efteråt. Spännande att se vad de växer upp till! 

Danska semlor

Nu kommer ett av mina utlovade inlägg!

I början av februari hittade min mor det här receptet i Metro, och jag blev sugen på att göra det. Det är semlor på danskarnas vis, och eftersom det inte innehöll någon mandelmassa så tänkte jag att jag skulle gilla det. Jag bakade dem när jag var i Örebro, och kunde inte sluta äta dem, så goda var de!

Det blir tolv bullar, och för de som inte lyckas läsa receptet från bilden skriver jag ned det:

Deg

1 dl mjölk

50 g jäst

150 g smör

1 ägg

1 dl strösocker

6.5 dl vetemjöl

Fyllning

150g marsipan

50g smör

1.5 dl strösocker

150g choklad

Gör så här

   Värm mjölken till 37 grader, häll den i en bunke och smula ned jästen och rör tills den löst sig. Tillsätt det mesta av mjölet (sprata lite till utbakning), smör, ägg och socker. Rör ihop till en smidig deg, täck över degen och låt den jäsa en timma.

   Smula marsipan till fyllningen och blanda med smör och socker.

   När degen jäst; dela den och kavla ut varje del till en platta. Skär varje platta i sex bitar och lägg en klick fyllning på bitarna. Vik över degen så att fyllningen inte kan rinna ut, rulla till bullar och lägg dem med skarven nedåt på en plåt. Låt jäsa i 40 minuter.

   Baka i ugnen i 10 minuter i 225 grader, låt svalna under duk. Smält choklad och toppa. 

Receptet som jag skrivit är direkt från receptet i tidningen, men några modifikationer kan helt klart göras. Gillar ni inte överdrivet söta bullar så kan ni helt klart skippa sockret i själva fyllningen. Marsipan är sött nog. Sen funderar jag på om man kan göra någon chokladfyllning. Jag har tänkt och tänkt och funderat på om det går att fylla med nutella. Men sen kom jag på att det kanske blir för löst i ugnen, så att nutellan rinner ut på något sätt. Och att ha vanlig choklad går ju inte, för den blir hård när den kallnar. Men kanske någon chokladblandning, som ändå blir lite mjuk när den är kall, men inte rinner för mycket när den är varm? Om någon läsare testar något sådant kan du väl lägga en kommentar om hur det blev!

Semlorna jag gjorde såg ut såhär (till vänster är lite surdegsbröd också):

Jag lever, faktiskt

Okej, det kanske inte ser ut som att jag lever. Eller har sett ut, snarare, men så är det. Jag ska ta och förklara varför jag inte skrivit någonting på sådär en halv evighet. 

Jag nämnde tentan i november, i tidigare inlägg. Tentan var fördelad på tre dagar med fem timmar varje dag, och den var ett rent helvete. Jag var så slut efter den tentan att jag knappt hängde med på kursen som började därpå (och det två dagar efter sista tentadagen!), och har nog egentligen inte riktigt återhämtat mig än. Julen var alldeles för kort för att börja komma igång efter den pärsen. Så, det är en anledning till att jag inte varit ett dugg aktiv här. Den andra anledningen är att jag sedan december har drabbats av magsjuka, influensa, och ytterligare en influensa (som inte riktigt är över än). Och mellan sjukdomstiderna har jag varit försjuk, eftersjuk, småsjuk, eftersjuktrött och lite annat sånt där. 

Men nu ska jag anstränga mig lite! Det enda som är bra med att inte ha haft någon energi till någonting är att jag inte har en massa projekt som jag inte berättat om, och som jag nu måste komma tillbaka till. Jag kan dock säga att den lila luvan blev bra, men alldeles för stor för mig (den ramlade ned över ansiktet hela tiden). Min syster fick den, och hon blev lycklig. Därför har jag inte några kort på den. 

Jag har använt samma mönster för att sticka en ny mössa, grön den här gången, av garn jag hittade för 10 kr/nystan! Vilket pris va! Den blir nog fin, och kanske blir det något foto på den också. 

Ja. Det var väl allt just nu. Jag ska försöka skriva lite oftare och få upp lite roliga projekt framöver. Men vi får se hur skolan känns och vad min kropp tillåter. 

Stickning och virkning

Nu har jag nog blivit galen. Sådär lagom till den värsta tentan (tre dagar på en vecka, fem timmar per tentadag) på hela juristlinjen har jag bestämt mig för att jag nog vill lära mig att sticka. Det kom jag på i förra veckan när Lidl sålde ut jättefint garn billigt. Och idag, när jag åt frukost, så slöbläddrade jag i Ica-kuriren. Och vad skrev de om om inte virkning? Så ja, jag vill lära mig att virka också. Så klart. Precis just nu också. 

Nåväl. Jag är i alla fall ganska exalterad, så jag måste berätta om främst stickningen. För det är bara den jag har några planer för än så länge. Jag köpte ju garnet på Lidl och har sedan länge drömt om att ha en sån här luva (Drops nr 102-33). 

En av mammas jobbarkompisar skulle sticka en sån åt mig för sådär ett år sedan, men det blev aldrig av. När jag väl kom hem med garnet så visade det sig att mamma bara kan sticka halsdukar och annat rakt, och inte luvor. Men jag hade tur, för en i min klass hade berättat vad hon hade för stickprojekt på gång, och de var riktigt avancerade, så jag frågade henne om hon kunde hjälpa mig. Och det ville hon! Så jag gav mig ut på jakt efter stickor, och ska träffa henne imorgon för att lära mig grunderna. Snart kanske jag har en lila Link-luva! 

Och visst är garnet fint? Jag är dessutom jätteglad över att jag hittade stickor i trä! Förresten var det väldigt svårt att hitta så stora stickor. I storlek 8 och 9 verkade alla sticktyper att finnas, men i storlek 10 fanns nästan ingenting. 

Och så till virkningen. Egentligen har jag inga riktiga planer, utan det är mest ett infall. Jag har i alla fall reserverat en nybörjarbok om virkning på biblioteket, och även en om stickning (för säkerhets skull). Så det ska nog bli av det också! 

Jag pratade lite med min pappa om virkning också, och blev väldigt överraskad när han berättade att han kan virka. Bara en rak linje i och för sig, men det var ändå intressant att höra. Det hade jag ju aldrig trott! 

Shoppande i Kinna

Igår var jag och min mor iväg till Kinna, för hennes jobbarkompis hade berättat om en affär där som hade väldigt låga tygpriser. Vi åkte till den men upptäckte att priserna var precis desamma som på Stoff och stil här i Göteborg. De hade heller ingen rolig stuvlåda! Men de hade några tyger som inte finns på Stoff och stil och som jag fastnade för, och när man ändå åkt så långt så kan man inte återvända hem tomhänt heller! Så jag köpte de här tre tygerna för kjolsömnad. 

Det första jag hittade var det här manchestertyget. Jag älskar ju manchester, och har aldrig sett ett tyg med såna broderier på! Och brunt dessutom! Så det var jag tvungen att köpa. Jag tog till ganska rejält så att jag kan göra en kjol som är vid och mysig.

Det andra jag hittade var det här skotskrutiga tyget. Först hittade jag ett liknande på möbeltygsavdelningen, men det var strävt och liksom hårt, men senare hittade jag ett helt gäng med skotskrutiga tyger på mer modeavdelningen, och fick istället svårt att bestämma mig. Men till slut blev det det här tyget, som var ganska likt det jag hittade från början. Det ska bli en kjol som är lite mer snäv, och därför köpte jag inte så många meter.

 Och det sista tyget är det här lite tunnare mysiga tyget. Jag tänkte direkt på en sommarkjol när jag såg det, så det ska det bli! Inuti varje blomma är det ett hål, vilket ser så häftigt ut. Så jag får nog göra en underkjol till den kjolen också! Tyvärr kunde jag inte få till färgen på fotona; tyget är inte lila alls utan bara grått. 

Sedan gick vi till en annan butik som specialiserade sig på garn. Men där var priserna otroligt höga! De hade en del möbeltyger också, men det är ju inte riktigt något för mig. Men så gick jag förbi ett bord där det fanns MASSOR av mönster, och bara 20 kr/st! Jag köpte... några. Bara några stycken. Bara nio. Men jag kunde köpt många fler så det var nog ändå ganska duktigt gjort. Mönstren är från Neue Mode och Stil. Det är flest kjol-, klänning- och blusmönster, men även ett på nallebjörnar. 

Hur som helst är jag väldigt nöjd med den där utflykten, men jag ska nog inte åka till Kinna något mer. Huvudsaken är att jag har hittat väldigt fina grejer som jag tänker göra väldigt fina plagg av. Det farliga är att det nu börjar klia i fingrarna på mig riktigt ordentligt! Jag vill sy! SY! Men jag måste verkligen ta itu med skolarbetet. Åtminstone lite. 

Buteljgrön manchesterklänning

Jag skulle uppdatera ett inlägg på min blogg och råkade istället radera inlägget där jag skrev om den buteljgröna manchesterklänningen. Så nu får jag göra om det istället. Tyvärr minns jag inte riktigt vad jag hade skrivit i det inlägget... Men jag ska göra mitt bästa.

Jag har fortvarande inte kommit längre på den klänningen än senast jag skrev, alltså till att livet är klart och kjoldelen är klar, men att de inte sitter ihop ännu. Och det sista steget tror jag inte att jag kan göra själv, eftersom någon måste stå och mäta i ryggen så att det blir rakt och fint. Men jag ska försöka tvinga pojken att hjälpa mig när han kommer hit i slutet av veckan!

Jag minns inte om jag berättat det här tidigare, men mönstret jag använde för att göra den här klänningen är samma som till sommarkjolen, alltså V2960 från Vogue. Men istället för knäppning fram så blir det dragkedja bak, och kjolen gör jag efter eget mönster den här gången också. 

Här är ett foto på livet. Där rynkorna är ska bysten vara, och längst upp till höger i bilden är själva axelbandet. Men jag inser att det är lite svårt att se det helt framför sig, utan en person inuti.

Närbild på själva tyget:

Fickor med råttor i. Att jag inte tar kort på själva kjolen beror främst på att jag inte fick plats att lägga upp den fint i min säng, men även på att det inte hade sagt er läsare så mycket. En kjol är en kjol. En halvcirkelkjol är en halvcirkelkjol. Och när man inte kan ta på den så blir det inga bra foton. 

Bilden på mönstret har inte jag ritat utan den kommer från http://voguepatterns.mccall.com/

Nya mönster (så klart)

Jepp, nu har jag återigen köpt lite nya mönster! Jag köpte två mönster och tänkte göra tre klänningar av dem. Tygerna har jag redan. Vi börjar med det första mönstret, Butterick B5607, som är ett mönster som Lökens mor sydde en klänning till Löken av. Det är ett mönster med svårighetsgraden "easy", så det borde gå hyfsat fort att få till! Det finns flera varianter av både klänningar och sjalar i det här mönstret, så jag tycker allt att man får mycket för pengarna också! Det aktuella mönstret är den här axelbandslösa klänningen som bilden visar. Tyget i klänning 1 ska vara vit krossad velour, och jag ska göra klänningen lite längre, åtminstone till nedanför knäna. Om tyget räcker kanske det blir en sjal också (i samma tyg)! Det vore nog ganska mysigt.

Här är mönstret jag tänker använda:

Det här tyget tänker jag använda. Man ser kanske inte så mycket på fotot, för färgerna är lite fel och det är ju alltid svårt att fotografera tyger och få dem att se bra ut.

För klänning nr 2 (senare kallad Emmie Ros-klänningen, tror jag) ska jag använda samma mönster, men jag ska bara använda "överdelen" av det. Tänk såhär; jag kapar helt enkelt av mönstret vid midjan och använder överdelen, "toppen", och gör en annan kjol till. Kjolen blir en vanlig cirkelkjol (kanske rynkad så den blir extra fluffig), och klänningen ska bli knälång. Sedan syr jag helt enkelt ihop överdelen (efter det här mönstret) med min egna kjol. Tyget till den klänningen blir Emmie Ros från Ikea, som jag har visat i ett tidigare inlägg. För tydlighetens skull visar jag det tyget här också:

Så till det andra mönstret jag har köpt. Även det är ett Butterickmönster, nämligen B4377. Svårighetsgraden på det är "average", vilket känns lite läskigt. Men det som verkar svårt här är nog inget annat än korsettsnörningen i ryggen. Med lite tålamod och väldigt mycket "tänk efter före" så borde det nog gå bra. Här ska jag inte modifiera mönstret på något sätt, utan tänkte bara köra rakt på. Eller ja, möjligtvis korta ned kjolen lite, för det är ju ingen idé att klänningen släpar i marken! I det här mönstret ingår även en mantel, men den har jag inga planer att använda för tillfället.

Tyget som ska användas är ett velourtyg, lite gräddvitt eller benvitt i färgen, med subtila mönster på. Jag hoppas att man ser mönstret på det här fotot. 

Till helgen ska jag och min mor åka och storshoppa tyger i Kinna. Hon berättade att det tydligen finns någon billig tygaffär där, och det är ju bara för underbart! Så nu ska jag frossa i billiga tyger! Jag hoppas bara att de inte bara har möbeltyger och annat som jag inte riktigt har någon användning för. 

Dessutom beställde jag lite vinrött sammetstyg från Jotex för ett tag sedan. Tyget heter "Sammie" och är just vinrött sammet. Jag kan ta kort på det när jag får det, för bilder på nätet gör nästan aldrig tyger rättvisa. Det var lite billigare än normalpris, och jag köpte fem meter. Det ska nog bli någon långärmad lite längre klänning av det tyget.

Sedan köpte jag även lite annat tyg, "Taft", från Jotex. Det kostade bara 10 kr/m! Så jag köpte fem meter mörklila och fem meter grålila. Jag är inte riktigt helt säker på vad taft ens är för tyg, men det skadar ju aldrig att ha ett litet lager av det också! Eller hur?

Förresten så är den svarta fickkjolen klar! Den blev klar i söndags, men jag har ännu inte hunnit fota den. De fotona kommer snart (har jag sagt det förr?). 

Men nu ska jag nog plugga vidare. Tentastressen börjar visa sig nu, och lektioner där man tydligt märker att läraren inte riktigt vet vad den snackar om gör det inte lättare direkt. Så nu blir det att läsa om aktiebolag tills läggdags ikväll. 

Bilderna på klänningarna (alltså mönstren) har inte jag tagit utan kommer från http://voguepatterns.mccall.com/ 

Chokladpraliner

Jag kollade ganska nyligen in på min blogg igen och upptäckte att jag inte skrivit här på hur länge som helst. Nästan pinsamt att det tagit så lång tid! Jag får väl skylla på att jag har haft mycket att göra, med omtenteplugg, campingturer, syskonbarnsbesök och otaliga resor till Örebro. Dessutom har den nya kursen tagit all min energi sedan den började. Men när min pojkvän (som ALDRIG läser min blogg) igår sade till mig att han varit inne och kollat på den men att jag inte skrivit något - då hade det gått för långt.

Så nu kommer äntligen inlägget som skulle komma redan i juli! I det nästsista inlägget, "Sexigt nattlinne, del 3", nämnde jag att ett framtida inlägg skulle handla om inköpen från Ullared och behandla både sömnad och bakning. Vi börjar med bakningen.

Jag hittade den här formen på Ullared, en chokladpralinform. Jag tänkte direkt på pojkvännen och att jag skulle överraska honom med lite praliner nästa gång jag skulle till Örebro!

Så jag gick iväg och köpte lite choklad; vit och mörk choklad samt mjölkchoklad. Hela spektrat! Sedan köpte jag även lite naturgodis. Det var lite jordgubbsfrasbollar, och nötter samt ananas i yoghurt. Och så var jag ju så klart tvungen att köpa nougat! Istället för att köpa ett stort paket nougat så köpte jag två lite mindre bitar istället, för jag tyckte att det inte är mycket som går åt till pralintillverkningen. Och jag hade rätt; det blev massvis kvar (vilket i och för sig inte var särskilt negativt för mig!) och ändå försökte jag mig på experimentet att göra själva pralinerna av nougat och inte choklad, istället för att bara ha nougaten som fyllning. Det fungerade inte. Nougaten är alldeles för mjuk och stelnade aldrig ordentligt, utan var bara väldigt kladdig.

Jag köpte även röd karamellfärg att blanda i den vita chokladen för att få rosa hjärtan. Det fungerade inte riktigt som jag hade tänkt mig det heller. Nu är jag en humanist ut i fingerspetsarna, så jag ska inte låtsas som att jag vet vad som hände i mitt vattenbad, men när jag tillsatte karamellfärg i den smälta vita chokladen blev den visserligen rosa, men den blev även hård och... ja, skar sig, kan man nog säga. Min teori är att det inte är bra att lägga i vatten i choklad som man smälter i vattenbad (det står ju alltid i kokböcker att man ska akta sig noga för att få in vatten i själva chokladen, men det står aldrig varför man ska undvika det), för att den då liksom skär sig som den gjorde för mig. Och varför? Jo, för karamellfärg är vattenbaserat. Nu kan någon kemist säga hur det egentligen ligger till, för det vore kul att veta! 

Det som blev konsekvensen av att den rosa chokladen skar sig var att den - trots att den var varm och smält - fick konsistensen av modellera. Så den funkade att använda till praliner ändå, bara att man fick använda händerna och trycka ned chokladen i formarna. Det gjorde att de pralinerna inte fick samma släta yta som de andra fick, men det är ju mest skönhetsfel. Jag var tvungen - för säkerhets skull så klart - att provsmaka några av de rosa för att se om de ändå smakade gott. Och de smakade som de skulle, fast man kände att konsistensen var lite udda även när man tuggade på dem. Att försöka mixtra med färger i sina praliner är alltså inget som jag rekommenderar, men annars är det väldigt enkelt att göra praliner. Om man bara håller sig till reglerna! 

Själva tillvägagångssättet var såhär: värma upp choklad i vattenbad och sedan kleta in "väggarna" i varje hjärta med chokladen. När den stelnat lite grand är det i med nötter och sedan fylla resten av hjärtat med choklad. Det som tar mest tid är att vänta på att chokladen ska smälta, och sen på att den ska svalna. På själva formen stod det att man skulle stoppa in formen i frysen när den fyllts med choklad, men jag tänkte på iskristaller och annat otrevligt så jag stoppade in chokladen i kylen istället, och det funkade jättebra. Sedan när måste choklad frysas egentligen?

Och så här fina blev de till slut! Jag gjorde många fler än de som är uppradade på kökshandduken, men de som finns här är de som slutligen fick åka ned i en liten låda och följa med till pojkvännen. Jag lekte lite med att blanda olika färger på chokladen, och det var väldigt skojigt! Det blev nog inte två likadana praliner, så varje tugga blev en liten överraskning.

Först hade jag ingen aning om hur jag skulle packa ned dem för att få iväg dem till Örebro, men sen kom jag på att jag kunde ta en gammal jordgubbsask (det var ju mitt i sommaren som jag gjorde det här) och klä in den i lite presentpapper. Så det gjorde jag! Det var det allra svåraste i det här projektet - och jag var dum nog att inte ens ta något foto på det! Jag svor ganska länge över att presentpappret inte ville göra som jag ville och vika in sig på rätt sätt. Men till slut fick jag till något hyfsat representabelt att lägga pralinerna i. Ärligt talat tror jag inte ens att pojkvännen brydde sig om asken så mycket när han fick syn på alla små hjärtan i olika färger inuti den. Så det blev väl lyckat det också. 

Ja, det var väl allt om bakningen! Och nu får vi se om jag har några stackars trogna läsare kvar som kommer att se det här inlägget. Hädanefter ska jag verkligen försöka att skriva liiite oftare än jag gjort på sistone. Jag lovar (att försöka alltså!).